En omarrondering innebär att man ändrar gränserna för skogs- och jordbruksfastigheter inom ett större område, exempelvis en by eller ett skifteslag. Målet är att skapa mer sammanhållna och mer ändamålsenliga fastigheter.
Vid en omarrondering förändras fastigheterna så att de blir lättare att bruka oavsett brukningsinriktning. Du som markägare kan lägga fram dina önskemål för hur du vill att din nya fastighet ska se ut. Vad vill du skapa för framtiden?
Om markägarna visar intresse för att göra en förändring kan de tillsammans med Länsstyrelsen utforma en ansökan om omarrondering. Denna skickas sedan in till Lantmäteriet så att arbetet kan påbörjas. För att en omarrondering ska få genomföras måste det leda till en ekonomisk vinst för markägarna.
Utifrån markägarnas önskemål kan fastigheterna ombildas. Vid en omarrondering är man inte bunden till befintliga gränser. Nya gränser skapas ofta utifrån naturliga förutsättningar som vägar, diken och kraftledningar.
All mark inventeras och värderas och det går bra att sälja och i många fall även att köpa till mark. Det går även att dela upp samägande på olika sätt. Arealkravet för att klyva en fastighet är i vissa fall lägre än vid vanliga förrättningar och samfälligheter som inte används kan tas bort.
Ett förslag till ny fastighetsindelning tas fram utifrån markägarnas önskemål. Efter att du som markägare sett förslaget får du bestämma om du önskar omarrondera. Lantmäteriet undersöker byns samlade inställning. Vid för stort motstånd ställs förrättningen in och Länsstyrelsen står då för alla upparbetade kostnader. Om motståndet är lågt fullföljs omarronderingen.
Fastighetsindelningen kan justeras efter inlämnade synpunkter. Målet är att så många markägare som möjligt ska få sina önskemål tillgodosedda.
De nya gränserna markeras i fält och du som markägare får kartor och sammanställning av ditt nya innehav. Därefter tar Lantmäteriet alla beslut som behövs och förrättningen avslutas.
Länsstyrelsen står för större delen av den totala kostnaden. Efter genomförd omarrondering betalar du som markägare ett fast hektarpris för den areal mark du då äger. Kostnaden meddelas innan du bestämmer dig. Den är dessutom fullt avdragsgill i din näringsverksamhet till skillnad mot vanliga fastighetsregleringar.
På Lantmäteriets hemsida finns allmän information om vad en omarronderingsförrättning är.
Omarrondering | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
Länsstyrelsen, Lantmäteriet och Skogsstyrelsen är de myndigheter som samverkar vid en omarronderingsförrättning.
Myndigheters samverkan vid en omarrondering | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
Om din fastighet ingår i en pågående omarronderingsförrättning kan du logga in på Lantmäteriet och ta del av publicerat material.
Självservice | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
Fastigheterna har inte alltid sett ut som de gör idag. De har förändrats under flera hundra år. Under 1800-talet genomfördes storskiften i Sverige, så även i delar av Dalarna. Reformen urholkades dock snabbt, bland annat genom upprepade delningar av fastigheterna. Med stöd av den så kallade Dalalagen gjordes 1930–1980 laga skifte i vissa socknar. Förändringarna har varit viktiga för bygdens och landets utveckling.
Det är sedan länge känt att fastighetsförhållandena i Dalarna är mycket speciella. Här har gårdarna inte, som på många andra håll, gått till äldste sonen vid arvskiften. I stället har varje markbit av tradition och rättviseskäl delats lika mellan samtliga arvingar. Med tiden har fastigheterna därför blivit uppdelade på ett stort antal utspridda mycket små och smala skiften, ibland med ett komplicerat samägande av marken. Lagen förhindrar numera denna typ av delning.
Små och uppsplittrade fastigheter gör det svårt att bruka marken på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt såväl idag som i framtiden. Syftet med omarrondering är detsamma som vid tidigare storskifte och laga skifte – att anpassa en omodern fastighetsstruktur till ett modernt brukande.
Med större och färre skiften ökar möjligheterna för dig som fastighetsägare att sköta din mark på ett effektivt sätt vilket leder till en ökad tillväxt. I ett vidare perspektiv har även samhället glädje av omarrondering, bland annat genom ökad kunskap om natur- och kulturmiljö och ökad rättssäkerhet. Omarrondering ger kommande generationer möjlighet att förvalta sitt arv och utveckla fastigheten. Det kanske rent av är avgörande för att barn eller barnbarn ska vilja ta över och bruka marken i framtiden.
Du och de andra markägarna i byn bestämmer tillsammans om ni vill ansöka om omarrondering. Är ni intresserade av detta och vill veta mer kommer vi gärna ut till er för att starta en dialog om möjligheterna med omarrondering.
För att kunna ha en aktiv dialog genomförs omarrondering i mindre områden än tidigare. Området kan bestå av en eller flera byar.
En omarrondering förändrar normalt sett inte yttergränserna för viltvårdsområden, jaktlag eller fiskevårdsområden. Jakträtten är knuten till marken. Efter en omarrondering kommer jakträtten att finnas där det nya markinnehavet är placerat medan fiskerätten oftast är oförändrad. Väljer du däremot att avstå all mark i ett område försvinner även rätten till jakt och fiske som är knuten till marken.
Det finns numera inte något minimikrav på fastighetens storlek för att markägaren ska kunna ha mark även efter omarronderingen. Däremot kan gränserna och placeringen komma att ändras. För den som inte vill behålla sin mark finns möjlighet att avyttra den mot ekonomisk ersättning.
Det finns goda möjligheter att anpassa utformningen av din nya fastighet utifrån dina förutsättningar och behov. Du som markägare kan framföra dina önskemål till Lantmäteriet under hela förrättningen. Lantmäteriet målsättning är att tillgodose så många önskemål som möjligt.
I samband med omarrondering inventerar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen områdets natur- och kulturmiljövärden. Om det finns särskilt höga naturvärden kan de skyddas. För att inte tappa bygdens historia är det viktigt att bevara spår av äldre brukande och att hänsyn tas till dem vid en eventuell omarrondering. När inventeringarna är gjorda blir det tydligt för dig som markägare vad som kan brukas och hur din mark kan brukas.
